I utredningen om det finlandssvenska ungdomsarbetet 2017 som Föreningen Luckan r.f. gjort kommer det fram att det endast ett fåtal svenskspråkiga eller tvåspråkiga organisationer och kommuner fått EU-finansiering för ungdomsarbete.
Utredningen fokuserar på Erasmus+ Youth in Action-programmet som finansierar internationell ungdomsverksamhet och en del av respondenterna i Luckans ungdomsutredning har varit aktiva inom programmet. Enligt Utbildningsstyrelsen anhåller 1-5 svenskspråkiga organisationer årligen om att medverka i Erasmus+ inom ramen för den allmänbildande sektorn och vuxenutbildningen. Hur många svenskspråkiga organisationer som i dagsläge är eller har varit samarbetsparter i Erasmus+ Youth in Action-projekt vet vi inte, då projekten får sina finansieringsbeslut från huvudgenomförarens National Agency och därför inte finns på Utbildningsstyrelsens listor för finansierade projekt.
Bara få projekt med finansiering från Europeiska Socialfonden har svenskspråkiga aktörer
Inom Osuma jobbar vi med nationella projekt som finansieras med medel från Europeiska Socialfonden (verksamhetslinje 4, specialmål 9.1, åtgärdshelheten Kunnande genom att engagera). När man ser på den nationella EU-finansieringen som riktas till arbete med unga speciellt för att förbättra tjänster som stöder övergångar från utbildningsstadium till följande eller in i arbetslivet hittar man ett nationellt projekt på svenska (Smidiga övergångar i Svenskfinland) där flera läroanstalter samarbetar och ett projekt i Nyland (Stora Komet – vägledningsprojektet på svenska i Nyland) där Yrkeshögskolan Novia och Föreningen Luckan samarbetar.
De här hör inte till de projekt som Osuma koordinerar där organisationer inom ungdomsarbete, idrott och kultur samarbetar för ungas delaktighet och kompetensutveckling. Ett par svenskspråkiga eller tvåspråkiga organisationer har varit involverade i projekt där projektets huvudsakliga arbetsspråk varit finska (K.H.Renlunds museum – Mellersta Österbottens landskapsmuseum i projektet Mun juttu – meidän tulevaisuus och Föreningen Luckan i det koordinerande projektet Creative and Inclusive Finland). Inom andra åtgärdshelheter finns säkert fler enstaka organisationer.
Brist på resurser och kompetens inom det finlandssvenska fältet
Luckans utredning visar att man nog bedriver projektverksamhet i stor utsträckning inom den finlandssvenska ungdomssektorn, men andelen EU-projekt är liten. Många har t.o.m. ett stort intresse för EU-projekt men samtidigt upplevs det resurskrävande att sammanställa och följa med aktuella EU-ansökningar, medverka i samt rapportera EU-projekt. Också generell okunskap om EU-finansiering kan förklara den låga andelen i organisationernas budgeter framkom i svaren från Finlandssvenska Ungdomsförbundets medlemsorganisationer.
Jag har tre olika förslag för hur en enskild svenskspråkig organisation kan utveckla sin verksamhet för att öka sin EU-finansiering:
- Samarbeta mer med finskspråkiga organisationer
- Börja smått och låt verksamheten växa med tiden
- Var modig och minska risken med hjälp av de finlandssvenska fonderna
Kompetenshöjning genom samarbete – hitta nyckelpersoner!
På det finska fältet finns gedigen erfarenhet av EU-finansierade projekt inom ungdomsarbetet. Det gäller Erasmus+ Youth in Action-projekt likaväl som projekt finansierade av Europeiska Socialfonden. Ett sätt att prova på EU-projekt är att först vara samarbetspart eller delgenomförare för EU-projekt. Det är inte ett lika stort hopp in i EU-världen som att genast ta huvudansvar. Det lönar sig att utnyttja den erfarenhet av EU-projektverksamheten som finns inom de finskspråkiga organisationerna. Våra finlandssvenska och tvåspråkiga organisationer som inte har erfarenhet av EU-byråkratin har helt säkert andra kompetenser att bidra med till projekthelheten.
I vårt arbete med ungdomar betonar vi ofta värdet i learning by doing – det gäller också oss som arbetar med de unga!
Resultaten för Luckans ungdomsutredning presenterades på ett frukostseminarium 23.4.2018. I diskussionen poängterades vikten i att hitta de finlandssvenskar som arbetar i finskspråkiga organisationer. De här är nyckelpersoner för samarbetet mellan det finskspråkiga och det svenskspråkiga fältet och har ofta också ett personligt intresse för att den svenskspråkiga verksamheten utvecklas. Viktiga nyckelpersoner är förstås också de som redan arbetat med EU-projekt inom olika EU-program, också inom andra sektorer, i de finlandssvenska organisationerna eller i internationella organisationer som har sitt kontor i Finland!
Börja smått och låt EU-projekten växa med tiden
Att utveckla kompetens i genomförandet av EU-projekt är ett långsiktigt arbete, båda på organisations- och individnivå. Det lönar sig att börja smått. Vissa program har enklare och mindre byråkrati jämfört med andra. Där handlar det också om mindre pengasummor, så den finansiella risken blir också mindre. Det betyder däremot inte att själva verksamheten som de unga deltar i skulle vara mindre betydelsefull eller ha en mindre inverkan i deras liv.
När man har erfarenhet och har genomfört mindre projekt, vet man hur det fungerar. Då är det lättare att öka finansieringen, skapa större projekt, ta mer ansvar som individ eller organisation.
Var modig!
Att hoppa in i något nytt, något som man ännu inte kan, kräver mod. Det är samtidigt en risk. Orsaken till varför man inte vill ta risken och göra EU-projekt som jag oftast hör är pengar. Tänk om utgifterna man haft i projektet inte går igenom när finansieringen kommer i efterhand? Har vi tillräckligt med likviditet? Hur är det med den egna finansieringsandelen?
På det finlandssvenska fältet är vi lyckligt lottade i det här avseendet. Jag vet flera EU-projekt som fått hjälp av de finlandssvenska privata fonderna och stiftelserna för att täcka egenfinansieringen eller förutsatt privat finansiering. Ibland har också en fond hjälpt genom att låna pengar för att säkra organisationens likviditet. Motsvarande möjlighet finns inte på samma sätt på finskt håll. Utnyttja detta!
Vi måste investera i det finlandssvenska ungdomsarbetet, också i form av EU-pengar. Vad är ditt första steg i utvecklingen mot en ökad EU-finansiering för finlandssvenskt ungdomsarbete?
- Läs En utredning om det finlandssvenska ungdomsarbetet 2017
- Bekanta dig med Erasmus+ Youth in Action på Utbildningsstyrelsens (f.d. Cimo) sidor
- Bekanta dig med Europeiska Socialfondens finansiering
Bild: Pixabay
Osuma-bloggens redaktion har bestått av Katri Halonen, Mai Salmenkangas, Riikka Wallin ssamt Elina Ala-Nikkola när detta inlägg har publicerats.
